Re: Ang: irländska ordförandeskapets förslag

[Erik Josefsson <ehj@cleosan.com.sslug.dk>]

jonas.ponten@justice.ministry.se.sslug.dk wrote:
> Hej Erik,
>
> Jag skall försöka svara på dina frågor. Givetvis kan vi ta upp också
>  dessa saker vid mötet den 9 mars om önskemål finns.

Hej Jonas och tack för svar.

Du ger både betryggande och oroväckande besked. Betryggande för att som
jag förstår sveriges position inte alls är låst av irländska
ordförandeskapets utkast, men oroväckande för att jag upplever din
förklaring av patentlagen korrekt men ofullständig!

Vad är det egentligen vi inte är överens om?

Som jag ser det går du inte in på problemets kärna, eller just den
situation där din generella förklaring ger orimliga konsekvenser. Jag 
syftar på situationen när det enda som krävs för att realisera ett
patenterat förfarande är en konventionell dator. Det är där konflikten 
ligger.

Jag skulle tro att problematiken är lika gammal som datorn själv. Jag
har just fått en kopia på en gammal patentansökan som avser addition med
elektroniska skiftesregister. Föreläggandet är signerat Lennarth
Törnroth 1968.

> 1) _Relationen mellan det irländska ordförandeskapets
> kompromissförslag och mötet den 9 mars._
>
> Ordförandeskapets kompromissförslag kom till oss i början av denna 
> månad. Som angetts av danska ministeriet utgår förslaget från den 
> överenskommelse som nåddes i rådet i november 2002 (den allmänna 
> inriktningen) men beaktar också parlamentets yttrande. 
> Kompromissförslaget skall diskuteras i rådsarbetsgruppen för patent,
> men något mötesdatum är ännu inte bestämt.

Jag har full förståelse för att det måste finnas kontinuitet och
återanknytning till tidigare arbetsprocesser, dessvärre hittar jag inget
beaktande av parlamentets yttranden vad gäller artiklarna 2-6. Och det
är ju de viktigaste, nämligen:

- förtydligandet av 2a, att en datorrelaterad uppfinning är en
uppfinning "in the sense of the European Patent Convention" och att
uppfinningen måste bidra med mer än bara ett datorprogram och en dator:
"besides the technical features that any invention must contribute"
(förtydligandet är nödvändigt för att undvika missuppfattningen att en
datorrelaterad uppfinning är en uppfinning bara för att datorn är teknisk).

- tydliga definitioner av begreppet "tekniskt bidrag" (art 2b-d),
särskilt att det är det tekniska bidraget som utgör uppfinningen.

- artikel 3a, som garanterar kompatibilitet med både TRIPS (fields of
technology) och EPC (definition of inventions): "Member states shall
ensure that data processing is not considered to be a field of
technology in the sense of patent law, and that innovations in the field
of data processing are not considered to be inventions in the sense of
patent law."

- andra delen av artikel 4a som äntligen sätter stopp för det
datatekniskt ohållbara resonemanget att det skulle vara skillnad på
program som optimerar hårddiskanvändning och program som optimerar
rättstavningsfunktioner: "computer-implemented solutions to technical
problems are not considered to be patentable inventions merely because
they improve efficiency in the use of resources within the data
processing system" (det är en mycket gammal missuppfattning som nu
äntligen parlamentet har rett ut).

- det saknas också en ny formulering eller ett beaktande av parlamentets
artikel 5a. Målsättningen torde vara att den åtminstonde ska
överensstämma med grundlagens yttrande och meddelandefriheter: "the 
production, handling, processing, distribution and publication of 
information, in whatever form, can never constitute direct or indirect 
infringement of a patent, even when a technical apparatus is used for 
that purpose."

- sist men inte minst så saknas ett beaktande av
interoperabilitetsartikeln 6a: "wherever the use of a patented technique
is needed for a significant purpose such as ensuring conversion of the
conventions used in two different computer systems or networks so as to
allow communication and exchange of data content between them, such use
is not considered to be a patent infringement." Det hade verkligen varit
värdefullt att se ett kompromissförslag/bearbetning av den artikeln för
att se hur Rådet vill garantera att jag inte gör intrång när jag tar del
av Justitieministeriets offentliga handlingar ;-)

> Vid mötet den 9 mars är som bekant tanken att vi skall diskutera 
> inriktningen på harmoniseringen och parlamentets yttrande. Det finns
>  alltså en tydlig koppling mellan kompromissförslaget och vårt möte.

Menar du att det irländska ordförandeskapets förslag är en kompromiss?

Jag försökte säga i mitt förra mail att det finns ett antal jurister som
anser att förslaget "går längre än kommissionen", underförstått att det
inte är en kompromiss mellan kommissionen och parlamentet.

> 2) _Har den svenska delegationen medverkat till skrivningen i artikel
> 5.2?_
>
> Artikel 5.2 är inget nytt från det irländska ordförandeskapet utan
> fanns med redan i rådets allmänna inriktning. Som du vet stöddes den
> allmänna inriktningen av en bred majoritet av medlemsstaterna,
> inklusive Sverige.

Nej, det är inget nytt. Tvärt om är det just gammalt. Och jag tycker att
det är beklagligt att Justitieministern refererar till den "allmänna
inriktningen" när rapporten från US Federal Trade Commission och Bessen
& Hunts avhandling kom under senare delen av 2003.

Parlamentet tog hänsyn till denna nya kunskap eftersom den ställde
viktiga frågor om inom vilka områden patent kan utgöra incitament för
innovation. Det vore underligt om inte även Justitieministern gjorde det.

Eftersom den kritik SSLUG framförde inte påverkade regeringens hållning
2002 (vi räknades till den "ekonomiska minoriteten"?), men däremot
påverkade europaparlamentets utskott CULT och ITRE och slutligen vann
gehör i parlamentet 2003, ser jag ingen anledning att ge upp hoppet i
förhållande till betydelsen av en mer eller mindre utdaterad "allmän
inriktning" i rådet.

> Låt mig bara skriva några rader om artikel 5.2 och "rena
> datorprogram".

Det du skriver är jag mycket tacksam för.

> I svenska patentlagen, liksom i andra europeiska nationella
> patentlagar och EPC, undantas vissa företeelser från den patenterbara
> området.

Ja. Lagstiftningen härvidlag är fullständigt harmoniserad vad gäller
uppfinningsbegreppet. Det var väl själva målsättningen med EPC och
ratificieringen av densamma? Däremot skiljer sig fortfarande så vitt jag
vet t ex intrångsbestämmelserna åt, och frågan är väl öppen om det inte
är EPOs praxis som avviker från medlemsländernas?

Jag har inte sett formuleringen "vissa företeelser" förut. Rätta mig om
jag har fel, men det är alltså inte så att "vissa företeelser" är
undantagna från det patenterbara området. Snarare är det patenterbara
området preciserat av vad som inte utgör uppfinningar.

Patentbesvärsrätten skriver t ex i domen 01-157: "Vid prövningen i målet
aktualiseras i första hand frågan hur systemet och förfarandet enligt
ansökningen förhåller sig till det patenträttsliga uppfinningsbegreppet
i 1 § första stycket patentlagen (PL) med den *precisering* av detta som
kommer till uttryck i bestämmelsens andra stycke punkten 3 enligt vilken
som uppfinning aldrig skall anses sådant som enbart utgör "en plan,
regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för
affärs­verksamhet eller ett datorprogram"."

Jag kritiserar uttrycket "vissa företeelser" för att diskussionen måste 
utgå ifrån en gemensam uppfattning om hur det patenterbara området är 
definierat. Det förekommer otydligheter som t ex att "datorprogram "som 
sådana" är inte patenterbara".

> I 1 § PL står att som "uppfinning anses aldrig vad som utgör *enbart*
> en upptäckt, vetenskaplig teori eller /matematiskt metod/, en
> konstnärlig skapelse, en plan, regel eller /metod för intellektuell
> verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett
> datorprogram,/ett framläggande av information".

Precis.

> Detta innebär alltså att vad som enbart är en matematisk metod, metod
>  för affärsverksamhet eller ett datorprogram inte kan patenteras.
> Däremot kan en matematisk metod, ett datorprogram e t c ingå i ett
> patentskyddat förfarande som innebär en lösning av ett tekniskt
> problem. (I själva verket är det så att matematiska metoder eller
> datorprogram ingår i en mycket stor del av dagens uppfinningar).

Jag är helt överens. En "lösning av ett tekniskt problem" kan sägas
utgöra en positiv definition av uppfinningsbegreppet medan 1 § PL är en 
negativ definition.

Man kan likna det vid ett svartvitt fotografi som har ett "positiv" 
(papperskopian) och ett negativ (filmen i kameran). Det är samma föremål 
som avbildas.

Jag liknar det avbildade föremålet vid "lösningar av tekniska problem" 
medan hela fotot är "lösningar av alla problem".

Palramentet gör på liknande sätt skillnad på "innovation" och 
"invention" i artikel 3a: "innovations in the field of data processing 
are not considered to be inventions in the sense of patent law."

> Under skäl 13 c i det irländska ordförandeskapets kompromissförslag
> (som innehåller både rådets och parlamentets text) anges också detta
> enligt följande: "En algoritm är dessutom inte till sin natur teknisk
> och kan därför inte utgöra en teknisk uppfinning. En metod som
> omfattar användning av en algoritm kan trots detta vara patenterbar
> om metoden används för att lösa ett tekniskt problem. Alla patent som
> beviljas för sådana metoder innebär emellertid inte ensamrätt till
> själva algoritmen eller dess användning i sammanhang som inte
> fastställts i patentet."

Det är vi också överens om. 13c är inte alls kontroversiell i samband
med t ex datorstyrda bromsar i en bil (ABS-bromsar).

Konflikten uppstår när det sammanhang som fastställts i patentet för
algoritmens användning är en konventionell dator och inget mer. Eller
när den enda praktiska tillämpningen av algoritmens användning är det
som utförs av en konventionell dator när algoritmen exekveras.

Det är i högsta grad motsägelsefullt att säga att en algoritm inte är en
uppfinning (negativ definition) och samtidigt påstå att en algoritm
löser ett tekniskt problem (positiv definition) när det bara är en
konventionell dator som exekverar algoritmen.

Liknande resonemang förs också av patentbesvärsrätten i 01-157:

"Den förändring i börshandelssystemets tekniska funktionalitet som
förfarandet innebär är en direkt konsekvens av överför­ingen av
handlingsplanen med de olika förfarandena till dator­program­merad form
och tillför således inte någon ändring av funktiona­liteten ut­över den
nor­mala interaktionen som sker mellan datorn och ett in­matat pro­gram.
Att datorisering leder till ett snabbare och tillför­litligare
genomförande ligger i sakens natur och är ett generellt syfte med
datorisering. De för­delar som det patentsökta förfarandet med­för i
dessa avseenden bidrar således inte heller till att förfarandet får
teknisk karak­tär"

> Redan enligt nuvarande svenska regler kan användning av ett
> datorprogram vara hindrat av patentskydd. I 3 § andra stycket PL sägs
> följande: "Ensamrätten innebär även att ingen får utan patenthavarens
> samtycke utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla
> någon som inte är berättigad att utnyttja uppfinningen sådant medel
> för att utöva den här i Sverige som hänför sig till något väsentligt
> i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet
> eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är
> lämpat och avsett att användas vid utövandet av uppfinningen". Detta
> är det s.k. medelbara intrånget. Ett konkret exempel kan vara
> följande: A gör en uppfinning som innebär lösningen av ett tekniskt
> problem. I uppfinningen ingår en dator och ett datorprogram.

Om inget annat än en konventionell dator och ett datorprogram ingår är 
det inte en datorrelaterad uppfinning enligt parlamentets artikel 2a. 
Inte heller enligt svensk lagstiftning enligt patentbesvärsrättens 
resonemang ovan.

> Uppfinningen är på teknikens område, den är industriellt tillämpbar,
> är ny och har uppfinningshöjd. Därför kan den också patenteras.

Visst, de fyra kriterierna för patenterbarhet beskrivs också i
parlamentets artikel 2b: "The technical character of the contribution is
one of the four requirements for patentability."

> Som alltid blir patentansökan offentlig. B läser A:s patentansökan. B
> skapar ett datorprogram som, vid körning på dator, löser samma
> tekniska problem och på samma sätt som A:s uppfinning.

Här är felet. Ett datorprogram är ingen uppfinning (1 § PL). När man
skapar ett datorprogram för en konventionell dator löser man inga
tekniska problem i den betydelse av teknisk som upprätthåller meningen
med uppfinningsbegreppet (se nedan*).

Det kan hända att ni på justitieministeriet upplever datorprogram som
lösningar på tekniska problem, men problemen är inte mer tekniska än de
juridiska problem ni löser dagligdags. Likheterna är antagligen slående.
Det är fråga om att utifrån djup ämneskunskap i text formulera regler.

Ett datorprogram är en instruktion för hur information ska bearbetas. En 
algoritm är en generell lösninging på ett problem. Ett datorprogram som 
implementerar algoritmen kan behandla information som representerar ett 
specifikt exempel av problemet, och därmed lösa detsamma.

Ett konkret exempel: algoritmen för att räkna ut skatt kan implementeras 
i ett datorprogram. Förser man datorprogrammet med information om en 
specifik persons inkomstuppgifter o s v kan datorprogrammet räkna ut 
vilken skatt som personen ska betala.

> B distribuerar och säljer sedan detta program. B gör sig då skyldig
> till medelbart intrång eftersom han tillhandahåller medel 
> (programmet) som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen (vid
>  körning på dator genomför programmet uppfinningen).

Menar du verkligen att ett datorprogram vid körning på en konventionell
dator kan genomföra en uppfinning?

> Om däremot B skulle använda programmet till något annat än att lösa
> samma problem och på samma sätt som A hindras detta /inte/ av
> patentskyddet.

Hur skulle B kunna använda programmet till något annat än att köra det
på en dator?

Hur skulle B kunna använda programmet till något annat än att lösa samma
problem, om nu programmet är lösningen på det tekniska problemet?

> Det är detta som artikel 5.2 handlar om.

Det är just av denna anledning som "program claims" är så ödestigra om
inte datorprogrammet används i ett patenterbart sammanhang.

Om någon tillhandahåller medel (programmet) gör han därmed medelbart
intrång enligt ditt resonemang. Det innebär alltså att tillhandahålla 
programmet i binär form, eller som källkod eller till och med utskivet 
på papper utgör ett medelbart intrång.

Det du beskriver är alla utvecklares mardröm. Alla internetleverantörers
mardröm och alla programvaruföretags mardröm.

Av just den anledningen har parlamentet sagt att "the production,
handling, processing, distribution and publication of information, in
whatever form, can never constitute direct or indirect infringement of a
patent, even when a technical apparatus is used for that purpose.".

Det är egentligen självklart. Om distribution av information (som du 
beskriver det) utgör ett patentintrång faller patentsystemets 
publikationsprincip.

> Enligt artikeln kan ett patentkrav avse ett datorprogram, men
> /endast/ om programmet vid körning på dator genomför ett patenterbart
> förfarande.

För att det här ska fungera räcker det inte att "programmet vid körning
på [en konventionell] dator genomför ett patenterbart förfarande". Det
patenterbara förfarandet måste inbegripa en teknisk problemlösning, t ex
att kontrollera bromssystemet i en bil.

> Effekten av att patentkrav kan avse datorprogram är, som du vet, att
> programmet omfattas av patentskyddet. Observera dock att det inte är
> algoritmen som avses utan vad programmet utför (algoritmen behöver
> inte anges i patentansökan).

Jag kan inte se hur direktivet med denna formulering skulle kunna "dra
en gräns mot rättsläget i USA" (Bodström 16 december).

> Syftet med artikeln är detsamma som syftet med svenska reglerna om
> medelbart intrång.

Det kan jag inte hålla med om. Syftet verkar snarare vara att låsa fast 
lagstiftningen vid EPOs tolkning av fallen IBM computer program product 
I och II.

De svenska reglerna skulle aldrig tillåta ett patent på vad som utgör 
enbart ett datorprogram.

> Med stöd av bestämmelsen kan patenthavaren skydda sig mot
> kommersiellt utnyttjande av hans/hennes uppfinning genom att hindra
> spridning/försäljning av datorprogram som vid körning på dator
> genomför det patentskyddade förfarandet.

Ja, det ser inte bättre ut. Till och med spridning av datorprogram som
utför ett patentskyddat förfarande utgör alltså ett patentintrång enligt 
rådets 5.2. Vad säger t ex svenska universitetsnätverket SUNET om det här?

Det medelbara intrånget i 3 § andra stycket PL är naturligtvis inte 
tillämpbar på polymorfa informationsobjekt. Bestämmelsen blir däremot 
begriplig om man till exempel har en patenterad tvättmaskin. Alla 
förstår vad det innebär att erbjuda eller tillhandahålla en tvättmaskin.

> Om inte bestämmelsen finns (och inte heller regler om medelbart
> intrång) så kan patenthavaren ingripa först när någon rent faktiskt
> kör programmet på en dator och därmed utnyttjar uppfinningen.
> Bestämmelsen ger alltså möjlighet att ingripa mot intrång i ett
> tidigare skede. (På samma sätt som gäller för det medelbara intrånget
> faller användningar av datorprogram som /inte/ genomför det
> patentskyddade förfarandet utanför och omfattas inte av skyddet).

Exakt. Det är precis den situation SSLUG varnade för 2002 (Case study:
Tord Jansson) och som hotar alla sveriges programvaruföretag. Om
förfarandet kan realiseras på en konventionell dator blir alltså all
lagring, distribution och/eller försäljning av ett patentskyddat
förfarande (t ex bildbehandling) ett patentintrång.

Igen, för att undvika detta skriver parlamentet i artikel 5a: "Member 
States shall ensure that the production, handling, processing, 
distribution and publication of information, in whatever form, can never 
constitute direct or indirect infringement of a patent, even when a 
technical apparatus is used for that purpose."

> Jag hoppas att jag i någon mån har lyckats svara på dina frågor och 
> förklara vad tankarna är bakom artikel 5.2 i rådets allmänna
> inriktning.

Ja. Vi är överens på ett övergripande plan, men ser upenbarligen inte 
samma problem. De patent jag är orolig för är just de vars patentkrav 
kan realisteras med hjälp av en konventionell dator. Jag hoppas att jag 
inte missförstått dig, men jag uppfattar det som att du anser sådana 
patent vara giltiga.

Med vänlig hälsning,

Erik Josefsson, SSLUG
+46 707 696567


(*) Problemet har diskuterats förr, tillåt mig citera NU 1963:6.

"Ordet 'teknik' kan rumme fremgangsmåden ver udförelse af envehr
prästation. Det kan og väre en sammenfattende betegnelse på de håndgreb
og lignende, som kommer til anvendelse ved en prästation, f. eks.
håndvärkerens, massörens, pianistens teknik etc. Användelsen av ordet i
lovspråg forekommer derfor uhensigtsmässig, så meget mere, som
udviklingen synes at medföre, at ordet i daglig tale finder anvendelse
på stadig flere områder, reklamteknik, salgsteknik etc. Disse områder
ligger helt udenfor det patentretslige opfindelsebegreb."

"Det på grunlag af de gaeldende love i de nordiske lande udviklede
opfindelsebegreb indeholder et krav om, at opfindelsen skal have
*teknisk karakter*. Nogn exakt bestemmelse af, hvad der ligger heri, kan
naeppe gives, men der ligger i begrebet i hvert fald et krav om, at der
skal vaere tale om lösning af en opgave ved hjaelp af naturkraefter,
d.v.s. ved en lovbundet udnyttelse af naturens materiale og energie."

Du kan naturligtvis säga att man löser ett tekniskt problem när man
skriver ett datorprogram. Men du skulle antagligen inte hålla med, om
jag säger att de tekniska problemen kan lösas med modern
programmeringsteknik? En modern programmeringsteknik som är mycket
populär kallas Extreme Programming och innebär att man sitter två och
två vid datorn och skriver programmet tillsammans.

Så antagligen syftar du på något annat.

Det är inte ordlekar som är min poäng. Tekniska problem i patenträttslig
mening är, och har alltid varit, de problem man står inför när man
försöker borra, smälta, rotera, magnetisera, processa, bestråla, värma,
upplösa, framställa eller sammanfoga materia. När man säger att en
uppfinning är "en teknsk lösning på ett tekniskt problem" så är
tillämpad naturvetenskap implicit det problemområde som avses.

I tysk patenträtt är den positiva definitionen explicit uttryckt:

"a patentable invention is a teaching for plan-conformant action
utilising controllable forces of nature for achieving a causally
overseeable result"

Det intressanta är att ett uppfinningsbegrepp förankrat i det
naturvetenskapliga problemområdet följer teknikens utveckling på ett
sådant sätt att de övriga patenträttsliga begreppen nyhet, industriellt
tillgodogörande och uppfinningshöljd förblir meningsfulla.

Ett uppfinningsbegrepp som vilar på domstolars tillämpning av begreppet
"teknisk" kommer att ge upphov till en osystematisk och oförutsägbar
praxis. Det finns sådan kritik framförd mot EPO (se Kiesewetter-Köbinger
GRUR).

> *Erik Josefsson <ehj@cleosan.com.sslug.dk>*
>
> 2004-02-17 10:32
>
>  Till:        *Jonas Pontén/JUSTICE/MINISTRY@RK*.sslug.dk Kopia:        *Lena
> Stridsberg/INDUSTRY/MINISTRY@RK*.sslug.dk Blank: Fax till: Ärende:
> *irländska ordförandeskapets förslag*
>
>
>
>
> //Lena Stridsberg i cc med anledning av gårdagens telefonsamtal//
>
> Hej Jonas.
>
> SSLUG fick en inbjudan från danska Økonomi- og Erhvervsministeriet i 
> förra veckan till att kommentera ett förslag från irländska 
> ordförandeskapet. Så här skriver dom:
>
> "På baggrund af Europa-Parlamentets behandling af Direktivforslaget 
> vedrørende patentering af computer-implementerede opfindelser (KOM 
> 2002/92) har det irske formandskab udarbejdet en ny kompromistekst. 
> Kompromisforslaget tager højde for de ændringer Parlamentet har 
> foreslået, set i forhold til den enighed, som blev opnået på
> Rådsmødet (Konkurrenceevne) 14. november 2002."
>
> och bifogade denna pdf-fil:
>
> http://www.sslug.dk/bestyrelsen/dir-formandsskab.pdf
>
>
> Irländska ordförandeskapet föreslår här tillåta patent på
> datorprogram i sig när datorn utför den process som anges i
> patentkraven.
>
> Närmare patent på rena datorprogram kan man inte komma och svårare
> att förstå vad nu patentlagens § 1 "såsom uppfinning anses aldrig vad
> som utgör enbart ett datorprogram" ska betyda kan det inte bli:
>
> Article 5.2 =========== A claim to a computer program, either on its
> own or on a carrier, shall not be allowed unless that program would,
> when loaded and executed in a computer, programmed computer network
> or other programmable apparatus, put into force a product or process
> claimed in the same patent application in accordance with paragraph
> 1.
>
> Jag har två frågor.
>
> * Vilken relation har ordförandeskapets material till det vi ska 
> diskutera den 9 mars?
>
> * Har den svenska delegationen medverkat till skrivningen?
>
>
> Det är inte utan att jag får en känsla av att vår diskussion är ett
> spel för gallerierna när det finns ett arbetsdokument daterat 29
> januari 2004 som t o m går längre än kommissionen vad gäller
> utvidgningen av det patenterbara området (se även nedan).
>
> Jag kan heller inte se minsta spår av parlamentets viktigaste förslag
> om publicering av information och interoperabilitet.
> Ordförandeskapets förslag är snarare en konfrontation än en
> kompromiss.
>
> För att ha en meningsfull diskussion måste vi klargöra att det är
> fråga om en konflikt och ett vägval. Vi måste veta om webshoppens 20
> exempel (http://webshop.ffii.org) är "olycksfall i arbetet" eller om
> det är fråga om systematik, alltså praxis.
>
> Ring mig gärna, men jag vill också ha ett skriftligt svar på mina två
>  frågor.
>
> Vänliga hälsningar,
>
> Erik Josefsson +46 707 696567
>
>
>
> Jur. kand. Carl Westling kritiserar i NIR 6/2002 kommissionens
> förslag för att det inte går tillräckligt långt:
>
> "Sedan dess har EPO, främst genom IBM-målen 1998/99 ytterligare 
> utvecklat praxis till att tillåta patentering av självständiga 
> datorprogram eller "record on a carrier" genom datorprogrammets 
> möjlighet att potentiellt framkalla en teknisk effekt. Tyvärr har 
> Kommissionen valt att inte gå så långt i sitt förslag."
>
> Det står också klart att Westling gärna ser en "flexibel"
> lagstiftning "för patentering av innovationer inom exempelvis
> mjukvaruindustrin, finansiella system och e-handel.". Se webbshoppen
> ovan.
>
>
> Juriststuderanden Niklas Ernulf skriver våren 2003 i sitt
> examensarbete: "Patent på datorprogram" (s. 44) att "En viktig signal
> är att ministerrådet har gett stöd till en, ännu inte offentliggjord,
> reviderad version av direktivförslaget där man valt att helt följa
> EPOs praxis."
>
> (se http://www.jur.lu.se/Internet/Biblioteket/Examensarbeten.nsf)